Om Sara : Recensioner :: Vingar av glas Om att leva i två världar Vingar av glas är en film med ett stort hjärta och en handling som måste vara vardagen för mängder av människor i vårt land. I centrum står den unga Nazli som dras mellan sin iranska släkts traditioner och sin längtan efter att vara som vilken svensk som helst. Alexander Skarsgård gör sin roll som den strulige, men godhjärtade unge Johan med bravur. Sara Sommerfeld är utmärkt som den frihetstörstande iransk-svenska Nazli som bara vill vara som alla andra. Och det som utvecklar sig till en kärlekshistoria mellan dessa båda är både roande och rörande. Men det är ändå porträttet av Nazlis pappa Abbas, som spelas av Said Oveissi, som griper tag i mig allra mest. Han har offrat allt för sina båda döttrar, han, den kände iranske skådespelaren, som aldrig fått en riktig roll i Sverige. Nu är han en ensam, ynklig änkeman som försöker få ihop sina gamla traditioner och släktens krav med livet i Sverige. Och det leder till en ständig konflikt med yngsta dottern, som trots allt älskar sin far över allt. Manusförfattaren och regissören Reza Bagher, född i Iran men med hela sitt vuxna liv i Sverige, skildrar ömsint och nyanserat ett antal människor som varken är hjältar eller demoner. Till och med för ”skurken” Hamid, som pappa Abbas tycker skulle vara ett gott parti för Nazli, kan man få någon slags förståelse. Också han vill bara bli älskad, det som är själva grundtemat i filmen. Detta är inte en film om invandrare i konflikt med svenskar, det är en film om svårigheterna att få ihop livet. Det är inte en film om den stora, passionerade kärleken. Det är en film om den lilla kärleken som vi alla längtar efter och som förhoppningsvis finns där trots allt. Marita Sköldberg publicerat i Sändaren :: Tillbaka ::